På decembermötet var det Erics tur att hålla i erfarenhetsutbyte. Han berättade om när han läste Petit, monstret av Isol.
Som vuxen är det lätt att vara mer fokuserad på texten än på bilderna i en bilderbok. Eric trodde att han hade koll på boken när han skulle läsa den i årskurs ett, men snart började eleverna kommentera saker han inte lagt märke till. Saker i bilderna.
Redan på omslaget går det att två djur, en kanin och något som eleverna tyckte liknade en varg eller en hund. Dessutom hade Petit två färger på sin tröja. De nämnda djuren och färgerna återkom sedan i berättelsen, slugt invävda som färgläggning inuti Petits kontur. Detta, som Eric vid sin tysta läsning av boken avfärdat som "lite slarvigt ifyllda konturer" visade sig vara en nyckel som gav insikt i Petits inre och vem han var på varje sida.
Efter läsningen försökte man därför spinna vidare på illustrationens möjligheter, varför alla elever fick rita en egen illustration av sig själva och deras egna inre bra och dåliga sidor. Detta gjordes genom att dela ett papper i två delar, där dåliga sidor hamnade på den ena sidan och bra på den andra. Alla människor har både bra och dåliga personligheter och vilken som syns kan ändras från ögonblick till ögonblick.
Det är verkligen inte förrän vi samtalat om en bok som vi läst den på riktigt, och att läsa tillsammans med barn är bland det mest utvecklande som finns.
Som vuxen är det lätt att vara mer fokuserad på texten än på bilderna i en bilderbok. Eric trodde att han hade koll på boken när han skulle läsa den i årskurs ett, men snart började eleverna kommentera saker han inte lagt märke till. Saker i bilderna.
Redan på omslaget går det att två djur, en kanin och något som eleverna tyckte liknade en varg eller en hund. Dessutom hade Petit två färger på sin tröja. De nämnda djuren och färgerna återkom sedan i berättelsen, slugt invävda som färgläggning inuti Petits kontur. Detta, som Eric vid sin tysta läsning av boken avfärdat som "lite slarvigt ifyllda konturer" visade sig vara en nyckel som gav insikt i Petits inre och vem han var på varje sida.
Efter läsningen försökte man därför spinna vidare på illustrationens möjligheter, varför alla elever fick rita en egen illustration av sig själva och deras egna inre bra och dåliga sidor. Detta gjordes genom att dela ett papper i två delar, där dåliga sidor hamnade på den ena sidan och bra på den andra. Alla människor har både bra och dåliga personligheter och vilken som syns kan ändras från ögonblick till ögonblick.
Det är verkligen inte förrän vi samtalat om en bok som vi läst den på riktigt, och att läsa tillsammans med barn är bland det mest utvecklande som finns.
