Samarbete med Det fria ordets hus

Skolbibliotekarierna i Växjö träffades på Det fria ordets hus i februari. Vi fick veta mer om huset och dess verksamhet. Sedan samtalade vi kring hur vi skulle kunna samverka eftersom det finns många beröringspunkter mellan Det fria ordet och biblioteken.

Opinionsbildning och yttrandefrihet

Det fria ordet arbetar med yttrandefrihet, ett område där även biblioteken har en viktig uppgift. Hur kan vi samarbeta kring detta och ta hjälp av varandra? Kanske vi kan göra ett gemensamt arbetsmaterial kring detta.

• utgå ifrån egna elevers ursprung för att lyfta fram politiska situationer
• banned boks
• arbete kring att lära sig uttrycka åsikter och lära sig bilda egen åsikt
• genus, demokrati och rasism
• bildmanipulering
• rättigheter och skyldigheter - ej säga vad som helst om skadar någon annan
• att kunna argumentera. 
• skapa en tidning - hemliga tidningsklubben
• källkritik

Fristadsförfattare

Det fria ordets hus arbetar också med Växjös fristadsförfattare. Vi funderade lite kring detta.

• kan man boka fristadsförfattare
• brevväxla med fristadsförfattaren
• ordna aktiviteter med koppling till fristadsförfattarens hemland
• kan vara givande att lyssna på författaren när man pratar om demokrati och yttrandefrihet. (Tänker att det främst passar äldre elever, främst på grund av att författaren antagligen inte pratar svenska)
• Vad gör fristadsförfattaren? Har hen tid att träffa elever eller ska hen skriva hela tiden?

Skapa och skriva

Det fria ordet har anordnat
skrivarkurser i samarbete med Stadsbiblioteket. Det kanske vi också kan göra. Eller kan vi jobba med kreativt berättande på andra sätt...

• digitalt skrivande
• stafettskrivning
• jobba med texter under elevens val-dagar för dem som verkligen vill! 
• använda Det fria ordets kommande nätplats och publicera elevernas texter och verk där (utan risk för näthat men med större spridning än bara den egna klassen).
• olika uttryckssätt
• makerspace - samarbeta kring kreativt skapande
• skapande skola.
• samarbeta med slöjd och bild, ställa ut

Det litterära arvet

Det fria ordet arbetar också med det litterära arvet.

• vad är det litterära arvet?
• samarbete kring lokala författare - inte bara döda sådana
• hitta attraktiv metod att introducera lokala historiska författare
• samordna författarbesök

Lokalen

Det fria ordets hus är en fantastiskt fin lokal som vi får utnyttja nästan hur mycket vi vill. Vad skulle vi kunna göra där?

• kan vara inspirerande för elever att komma till annan miljö. 
• nätverksgrupperna.
• spela in författarpresentationer med elever i svenskan där
• hålla författarbesök i lokalerna
• främja samarbete mellan olika skolor genom att elever från olika skolor träffas i lokalerna
• kan man låna lokal och personal eller bara låna personalen och låta dem besöka skolorna när man pratar om yttrandefrihetsfrågor och eller ”bara” skrivande?
• bokcirklar, skrivarverkstäder, makerspace(s) och andra aktiviteter som man gör i mindre grupp. 
• låna lokalerna för aktiviteter där man vill ha en historisk koppling. T.ex. om man pratar om första halvan av 1900-talet i historian eller svenskan.

Read More

Årets bibliotek 2014!

Årets bibliotek är inte ett bibliotek! Det är 24 bibliotek, 24 skolor i Växjö kommun, som har valt att satsa på sina skolbibliotek, som har valt att satsa på att bemanna sina skolbibliotek med fackutbildade bibliotekarier.

I torsdags stod vi, de 20 skolbibliotekarier som bemannar dessa 24 bibliotek, i DIK:s monter och var nervösa. För visst var det jämnt lopp ända till mållinjen, med tre lika bra verksamheter (ingen av dem ett fysiskt bibliotek). Och oj, så nervöst det var! Men vi gick i mål!

Nu när segerruset har lagt sig så funderar man ju såklart på vad det var som gjorde det. Och det är klart att en av anledningarna är att skolbibliotek är i ropet just nu. Det argumenteras kring skolbibliotek i ledare, debattartiklar och insändare över hela landet. Och i det ljuset är det inte så konstigt att det var en skolbiblioteksverksamhet som kammade hem segern. Men vad är det egentligen som gör skolbiblioteksverksamheten i just Växjö så bra? Det finns nog flera svar på det. Här är några.

• För det första. Växjö har satsat på sin skolbiblioteksverksamhet i 15 år. Långt innan det blev lagstadgat med skolbibliotek såg man i Växjö att det var viktigt. Det har gjort att vi har fått ett försprång jämfört med många andra kommuner i landet.
• För det andra. Växjös skolbibliotek har stöd från nämnd och förvaltning. Det finns förväntningar att varje skola ska ha ett skolbibliotek som är bemannat med fackutbildad bibliotekarie.
• För det tredje. Ett skolbibliotek i Växjö är inte en egen ö inom skolans väggar. Det är inte bara en lokal med böcker. Det är inte bara veckans boktips. Ett skolbibliotek i Växjö är pedagogisk verksamhet. Det är samarbete med pedagoger och utvecklingsarbete tillsammans med rektor. Ett skolbibliotek i Växjö är funktion snarare än rum.
• För det fjärde. Dela-med-sig-kultur! Vi berättar vad vi gör och varför vi gör det. Vi berättar det för skolledare, pedagoger och föräldrar, vi berättar det för nämnd och förvaltning, vi berättar det för varandra och vi berättar det för bibliotekarier, skolbibliotekarier, pedagoger och rektorer runt om i Sverige. Växjös skolbibliotek syns!

Det som är så fantastiskt med att vinna priser, att ta emot studiebesök och att föreläsa och berätta om sin verksamhet är att man måste leva upp till det som berättas också. Man måste bli ännu lite bättre. Så vad ska vi nu göra för att bli bättre? För det är klart att vi har sådant som vi inte är bra på ännu. Sådant som vi kan utveckla. Så nu kör vi hårt och ser till att utveckla vår verksamhet ännu mer och sedan berättar vi om det här på bloggen. Håll utkik efter det.

Följ oss också på våra nystartade Instagram- och Twitter-konton. Varje vecka får du veta mer om ett skolbibliotek och dess verksamhet, med start hos Sandra på Öjaby skolbibliotek.

/Rebecca Borg och Eric Haraldsson
Skolbibliotekssamordnare i Växjö kommun

Read More

Fråga mig om...!?

I Växjö jobbar 20 skolbibliotekarier på 24 olika skolor. Vi träffas varje månad för att samverka och dela med oss av våra erfarenheter till varandra. För att vi skulle lära känna varandra ännu bättre och få koll på varandras styrkor. Hade vi på senaste mötet aktiviteten "Fråga mig om...?!"

Var och en fick en liten stund fundera på vad hen känner sig mest säker på. Vad hen tycker är absolut roligast när andra frågar om tips kring. Helt enkelt - vad är ditt expertområde? De som hade svårt att välja en enda sak eller kanske hade svårt att alls komma på någonting fick ta hjälp av sina kolleger. När man tänkt färdigt skrev man ned sitt expertområde på en lapp med en färg som representerade det övergripande område man hade sitt eget expertisområde inom:

Grön lapp = läsning

Blå lapp = informationskompetens

Gul lapp = digital kompetens

Röd lapp = övrigt

När alla satt upp sin lapp på anslagstavlan gick vi varvet runt och delade med oss av våra tankar om det vi skrivit. Det hela blev mycket uppskattat och lärorikt.

Resultatet blev både väntat och oväntat. Som väntat är det många av bibliotekarierna som har sitt hjärta hos böckerna och läsningen. Där hamnade de flesta lapparna. Några oväntade (och uppskattade) expertområden dök dock upp inom detta. Till exempel tyckte vi alla att det var positivt att vi i gruppen har en expert på att hitta lättlästa böcker om pistoler och explosioner - ett mycket efterfrågat ämne hos eleverna.

Informationskompetens är någonting som vi alla arbetar med dagligen, men det var få av oss som kände att detta var det absoluta expertområdet när man bara fick välja ett.

Digital kompetens känner sig nog en aning försummad av Växjögänget. Inte för att det råder jättestor brist på denna kompetens - det är dock inte det som vi känner oss allra säkrast på eller tycker är allra roligast.

Under övrigt hamnade tre lappar med sådant som inte passade in någon annanstans.

Och är du nyfiken på vad Växjöbibliotekarierna gör på sin fritid kan du slänga ett öga här. Finns allt en del man kan ha nytta av även i jobbet. 

Read More

Rapport från samarbetsdag - Sportlov

Under onsdagen på sportlovet samlades ett tiotal av våra sugna skolbibliotekarier på Centrumskolan för att laborera med digitala verktyg. På mötet veckan innan hade vi fått en rejäl genomgång kring möjliga verktyg och användningsområden och nu var det dags att försöka omsätta i praktiken.

Vi diskuterade först lite gemensamt och enades om att försöka ordna konton på Delicious för att kunna skapa olika typer av länksamlingar till våra digitala bestånd. Konton skapades och vi kunde hjälpa varandra med att få in Delicious bookmarklet - En knapp som man lägger till i webbläsaren och som man trycker på när man hittar något som är värt att spara. Vi funderade också över vilken typ av struktur vi ville ha för metadata på länkarna. Skolämne kanske? Eller ålder? Mycket att tänka på.

Flera skaffade även Twitterkonton under dagen och någon har sedan dess blivit betydligt mer aktiv på Twitter. Annars fungerar Twitter utmärkt även att bara följa andra på, man behöver inte bidra själv.

Efter lunch började några bekanta sig med Wikispaces, ett enkelt verktyg för att bygga en egen hemsida som man sedan kan fylla med till exempel arbetssätt, dokumentation eller elevarbeten.

Utöver detta hade vi såklart en myriad av små tips, utbyten och möjlighet att bara prata med varandra och fördjupa kunskaperna om varandras verksamhet. Kollegialt lärande är grejjen!

Read More

Dialogcafé för Växjöbibliotekarier med inriktning Barn och ungdom

Fredagen den 21 mars träffades barn- och ungdomsbibliotekarier och skolbibliotekarier i Växjö kommun för att samtala om samverkan kring barn- och ungdomar och deras läsning.

Vi gjorde detta i form av ett dialogcafé där vi hade fem olika ämnen att diskutera. Första ämnet fick lotten bestämma. Där satt man i 20 minuter och diskuterade. Sedan fick man själv välja var man skulle gå. När dagen var slut skulle alla deltagare ha besökt alla ämnen.

Använd länkarna nedan för att komma till respektive diskussion

Dialogcafé 1 - Bokfloden 2.0

Dialogcafé 2 - Författarinteraktion

Dialogcafé 3 - Läslust med alla sinnen

Dialogcafé 4 - Hjälp varandra att synas

Dialogcafé 5 - Specialinriktade tematräffar

Fredagen den 4 april kommer diskussionerna att sammanställas och sedan får vi se hur samarbetet mellan folk- och skolbibliotek kring barn och ungdom utvecklas.

Read More

Skolbiblioteksdiskussion i Växjö kommun

Den 29:e november träffades skolbibliotekarierna och skolledarna på Växjös grundskolor för att diskutera skolbibliotek. För att ge ett utgångsläge för dessa diskussioner presenterade skolbibliotekssamordarna en sammanställning av den enkätundersökning som gjordes under början av höstterminen.

Puzzle 3 - Willi Heidelbach (CC BY)
http://www.flickr.com/photos/wilhei/109403331

Diskussionerna skedde i grupper, främst indelade efter närhetsområde och utgick från tre områden.

Område 1: Hur kan skolbiblioteket i större utsträckning bidra till högre måluppfyllelse?

Precis som framkommit i enkäten tryckte många grupper på vikten av samarbete och samverkan. Detta konkretiseras mer i område 2 nedan, men många diskuterade möjligheter med ämnesövergripande arbetssätt där skolbibliotekarien är med i planeringsfasen.

En av grupperna var också inne på skolbibliotekens handlingsplaner och vikten av att dessa planer är kopplade till skolans styrdokument. Man talade också om behovet av att medvetandegöra för eleverna att flera professioner bidrar till deras lärande med olika sorters kompetens.

En av grupperna diskuterade fortbildning för pedagoger i skolbibliotekariens regi, exempelvis genom litteraturförmedling eller läsecirklar. Utvecklande av arbetet med lässtrategier togs upp, till exempel utifrån Att undervisa i läsförståelse av Barbro Westlund

Område 2a: Hur kan vi utveckla samarbetet skolbibliotekarier emellan?

Vikten av att träffas i flera olika sammanhang togs upp. Utöver de månatliga fredagsmötena finns tankar om mer regelbundna samarbetsdagar för skolbibliotekarierna i samband med lov eller studiedagar. Här kan tilläggas att skolbibliotekarierna redan ordnat en sådan samarbetsdag under höstlovet och att målsättningen är att ordna ännu fler. 

Något som tas upp är också ett tätare samarbete mellan skolbibliotekarier inom närhetsområdena. Möjligheter finns här att utveckla gemensamma arbetssätt mellan skolorna som med skolledares stöd kan leda till ökade utbyten mellan såväl pedagoger som elever på skolor inom respektive område.

Område 2b: Hur kan vi utveckla samarbetet mellan skolbibliotekarier och pedagoger?

Vikten av tid för gemensam planering och tid att formulera strategier trycktes på i många grupper. Dessutom lyftes tanken att utöver planering även ha ett tätare samarbete mellan skolbibliotekarie och pedagog vid genomförande och utvärdering.

En grupp diskuterade också enkätens indikation att vi inte alltid talar samma språk. Det skulle här kunna finnas vinster i samtal om vad vi egentligen menar med ord som källkritik, informationssökning och informationskompetens och hur vi skapar en samsyn kring vad begreppen betyder.

Man vill också involvera skolbibliotekarien i mer övergripande aktiviteter såsom Skapande skola eller IT-pedagogiken. Dessutom diskuterades ett djupare samarbete med speciallärare och specialpedagoger, exempelvis genom litteraturförmedling och läsgrupper mer specifikt till elever i behov av särskilt stöd. Motsvarande för internationell klass lyftes också.

En av grupperna diskuterade dessutom möjligheter för bibliotekarien att vid behov delta i teammöten som en del i arbetet med 1-16-årsperspektiv.

Område 3: Fortbildning

I en grupp tog man upp styrkan med gemensam fortbildning där både bibliotekarier och pedagoger medverkar och vikten av att ha delat intryck, perspektiv och upplevelser. Man vill också maximera möjligheterna till kollegialt lärande skolbiblitoekarier emellan.

Utvecklingsområden som uttrycktes i en av grupperna var fortbildning inom teknik och alternativa lärverktyg vilket också är de utvecklingsområden som framkom i enkätundersökning.

Man tog också upp att högstadiebibliotekarierna kan vinna på att jobba mer tillsammans och att man då behöver tid för att träffas mer specifikt i denna konstellation. Mer allmänt diskuterades också potentialen i att använda olika bibliotekariers specialistkompetenser och kunna erbjuda mer gränsöverskridande fortbildning där personalen på en skola kan få fortbildning av andra än den egna skolans bibliotekarier. Konkreta områden som togs upp var till exempel hur man kan arbeta läsfrämjande eller strategier för arbete med elever med annat modersmål än svenska.

Sammanfattningsvis

Samarbete. Det verkar vara nyckeln i allt vi gör. Så hur gör vi för att samarbeta tätare? Flera förslag finns ovan, men stort ansvar ligger på den enskilda skolbibliotekarien att söka upp och skapa samarbeten. Lika stort ansvar hittar vi dock hos skolledaren i att uppmuntra och främja sökandet efter dessa samarbeten, samt att stötta i att de faktiskt kommer till stånd och att ha höga förväntningar på den pedagogiska personalen att skolbibliotekarien är någon man förväntas samarbeta med.

Read More