Det digitala beståndet - Kom igång med enkla verktyg

Digital Flow av Enkhtuvshin (CC BY)

Under februarimötet för skolbibliotekarierna i Växjö fick Skol- och barnomsorgsförvaltningens IT-ledare Joey Hofwander äran att föreläsa för oss om digitala resurser. Fokus var på digitala bestånd, det vill säga hur vi kan skapa bibliotekshyllor på nätet som är sökbara, möjliga att dela med sig av och, framför allt, lättanvända.

Omvärdsbevakning

För att kunna bygga digitala bestånd måste vi kunna hitta resurser att fylla det med. Den digitala motsvarigheten till att läsa bokkataloger eller spana i bokhandlar. Vad gäller fysiska media är vi redan idag digitala i vår omvärldsbevakning genom till exempel BTJ, Adlibris eller Bokus.

Utöver att hålla koll på Skolverket eller följa nyhetsbrev tryckte Joey mycket på möjligheten med sociala medier. Att följa nyckelpersoner och taggar på Twitter eller gå med i rätt grupper på Facebook är effektiva sätt.

Intressanta taggar på Twitter att börja med kan vara #Skolbibliotek, #Skolbib eller #Sakerbibliotekariergör. Tips på Facebookgrupper kan vara "Forum för barn- och ungdomsbibliotekarier", "Geniala skolbibliotekariers samlade idéer" och "iPad i skola och förskola".

Tilläggas bör att det även finns maillistor som skolbiblistan där mycket inspirerande finns att hämta, men flera av oss upplever maillistan som svår att överskåda och lite begränsad att söka i.

Urval

Här handlar det om att på smidiga sätt lyfta fram och strukturera de intressanta resurser man hittar under sin omvärldsbevakning på ett sätt som gör dem lätta att få fram igen när det behövs. Många använder webbläsarens bokmärkesfunktion, vilket snabbt blir svåröverskådat och med väldigt begränsad sökbarhet.

Joey presenterade flera alternativ såsom Scoop.it, Pinterest och Listly men det många fastnade för och som flera redan använde var Delicious. Med ett konto på Delicious går det att lägga till en knapp i sin webbläsare. När en intressant resurs sedan dyker upp är det bara att klicka på knappen för att lägga till resursen i samlingen. Man har då också möjlighet att lägga in metadata i form av taggar och beskrivning, ungefär som i bibliotekssystemet.

Joey menade att vi i allt större utsträckning får vänja oss vid tanken att använda flera webbläsare - Internet Explorer som behövs för vissa av kommunens system men även till exempel Mozilla Firefox eller Google Chrome eftersom många av de digitala tjänsterna han visade fungerar bättre där.

Publicering

Genom att spara resurserna i till exempel Delicious så är vårt bestånd redan offentligt och sökbart och går att dela med andra bibliotekarier, lärare eller elever. Ibland kan det dock vara av intresse att öka tillgängligheten och göra det enklare för till exempel eleverna att kunna hitta. I det fysiska beståndet kanske vi skyltar med böcker som är bra för elevens tema eller ordnar en boklåda som läraren under temat kan ha i sitt klassrum, men hur gör vi med digitala resurser?

Ett enkelt sätt är att använda skolans hemsida för till exempel länklistor. Vill man ha ytterligare frihet i utformningen går det att sammanställa resurser genom en blogg eller genom en wiki. Använder eleverna e-post i stor utsträckning går det också att skicka ut listor därigenom.

Joey avslutade med att informera om hur vi bör förhålla oss till Personuppgiftslagen - PUL när det kommer till att publicera namn och/eller bild på elever. Växjö kommun har här en checklista som går att hitta genom intranätet Insidan.

Omsättning i praktiken

I anslutning till föreläsningen anordnade vi en dag för samarbete som vi bestämde för att viga åt alla laborera och testa all inspiration vi fått under föreläsningen. Rapport från denna dag kommer att avläggas på denna blogg inom kort.

Read More

Särskoletips från Ljungfälleskolan

Textured Rainbokeh av JD Hancock (CC:BY)

Under februarimötet för skolbibliotekarierna var det Guns och Ljungfälleskolans tur att hålla i erfarenhetsutbytet. Gun berättade om särskoleverksamheten och hur skolbibliotekarien och skolbiblioteket kan anpassa verksamheten mot elevernas behov.

På Ljungfälleskolan finns två enheter, Petö och Språkenheten. Petö arbetar med konduktiv pedagogik med fokus på till exempel fysisk repetition och musik, medan språkenheten arbetar språkutvecklande med elever vars språk ser annorlunda ut mot vad de flesta av oss är vana vid.

Vi fick veta att en del av biblioteksverksamheten är att vänja eleverna vid att träffa andra vuxna än de är vana vid och att vistas i nya miljöer. Det kan ta lång tid innan eleverna känner sig bekväma och Gun berättade att det tagit en elev 2,5 år innan hen vågade in i biblioteket men att hen nu efter 5,5 år går dit själv utan problem.

Med de som klarar det fungerar det utmärkt med till exempel boksamtal ungefär som med andra elever, men med stor medvetenhet om individuella förutsättningar. Gun arbetar med strukturerade textsamtal som kan gå ut på att hitta svar i texten där ett är lite lättare att hitta, ett lite svårare och där ett kräver att eleven läser mellan raderna. Man har också högläsning med stopp ofta och frågan "Vad kommer att hända nu?" Det tar tid för många elever att komma längre än "Vet inte", men plötsligt lossnar det! Man jobbar även med informationssökning och att skriva ihop texter.

Vi var flera som såg likheter med och fick uppslag för arbetet med språksvaga elever, till exempel internationell klass och om det var något Gun lyckades förmedla extra bra så var det glädjen över att se utvecklingen hos eleverna.

Read More

Axplock av digitala resurser

Chain av Pratanti (CC:BY)

Under skolbibliotekariernas möte var det Erics tur att stå för omvärldsbevakning i form av digitala resurser. Som boktips till de digitala biblioteksbestånden kan man säga.

Pixlr och Picmonkey - Bild- och fotoredigering på nätet

Eric började med att visa två bild- och fotoredigeringsprogram som finns tillgängliga direkt på nätet. Pixlr har lite mer avancerade funktioner och är lite friare, medan Picmonkey är lite mer begränsat, men därmed också mer lättarbetat. Bra att kunna göra saker genom sin dator utan att behöva installera några program lokalt. Ännu ett liknande verktyg att kolla in är Lunapic, eller varför inte Round My Pic vars enda syfte är just det: Att göra bilder runda.

The Scale of the Universe och Chronozoom - Storlekar i universum

Sedan tittade vi på två verktyg med zoomfunktioner. Det första var The Scale of the Universe som finns på svenska och är ganska lättanvänt. Man kan zooma från plancklängder och kvantskum till det observerbara universum. Inte fy skam! Ett annat verktyg är Chronozoom som är för lite äldre barn som behärskar engelska. Ansatsen är att göra en zoombar överskt över universums historia, kopplat till fria informationskällor. Spännande!

The Internet map - Karta över internet

En grafisk sammanställning över Internet. Ju större bubbla desto mer trafik har webbplatsen. Sök på en adress och se vilka sidor som ligger i närheten. Ett annorlunda sökverktyg!

Geoguessr - Gissa var du är!

En sida att fastna på i timmar, men definitivt emd användningsområden inom exempel geografi. Du placeras genom Google Streetview ner någonstans i världen. Du kan röra dig omkring och målet är att ta reda på var du befinner dig någonstans och märka platsen på en världskarta. Kan du tolka din omvärld tillräckligt bra för att hamna i rätt land? Eller rent av i rätt stad? En bonus är GeoSettr där du kan göra dina egna Geoguessr-utmaningar, kanske i arbetet med Sveriges natur?

Bygg ditt eget solsystem

En enkel simulering av  himlakroppar och deras rörelser. Skapa dina egna solar, planeter, månar och kometer, eller använd någon av de fördefinierade mallarna. Kan du skapa ett planetsystem som är i balans?

Teckenspråksordlista

Vi gick vidare till en onlineordlista för teckenspråk. Sök på ett ord och du får ett filmklipp med hur man säger ordet på teckenspråk. Teckenspråk skiljer sig åt mellan olika länder, så du kan välja vilket lands teckenspråk du vill se ordet på.

Hur är det att vara flykting?

UNHCR har gjort ett spel som finns tillgängligt på svenska om vad en flykting kan ha med sig för upplevelser innan hen kommer till Sverige. Vad ska du ta med dig? Hjälper du din vän till vilket pris som helst? Frågeställningarna är tunga och sträcker sig från att du lämnar ditt rum till det nya livet i Sverige. Det finns även en sida för lärare och andra vuxna med mer material kring spelet.

Read More

Det obegränsade rummet och digital kompetens

När vi i början av läsåret genomförde en enkät för att undersöka fortbildningsbehov hos grundskolebibliotekarier i Växjö framkom det att det var två områden vi behövde prioritera. Det absolut största området var elever i behov av särskilt stöd. Det satte vi igång med direkt och har under hösten förkovrat oss inom, med stöd av AV-media Kronoberg och det nystartade nätverket för skolbibliotekarier.

Område nummer två var digital kompetens och detta kommer vi att arbeta med under våren. Som en uppstart på detta tema läste vi Det obegränsade rummet, en skrift från SKL, och hade efterföljande diskussioner.

Några genomgående trender i diskussionen var:

• samarbete kring webbresurser är viktigt
• att organisera webbresurser är tidskrävande
• hur prioritera?
• vem gör?
• elevproducerat material på webben
• vad hände med rummet?

Här finns gruppernas anteckningar kring detta: Diskussion - Det obegränsade rummet

Read More

Texter, informationssökning och konstiga djur

På januarimötet var det min tur att dela med mig av erfarenheter från Centrumskolans bibliotek. Jag valde att berätta om höstens arbete i åk 2.

Vi utgick från boken Konstiga djur av Lotta Olsson. Boken, som handlar om jättemyrsloken och hasselmusen som ska undersöka vilket djur som är konstigast i världen. Boken innehåller ett antal brev från olika djur som är perfekta att använda som utgångspunkt för skrivande och informationssökning.

Vill du veta hur vi arbetade kan du läsa mer här:
ibiblioteket.wikispaces.com/konstiga djur
och här:
Konstiga djur och konsten att skriva

/Rebecca

Read More

Informationssökning och källkritik - Samarbetsdag för skolbibliotekarier

Under höstlovet diskuterade några av skolbibliotekarierna informationssökning och källkritik för mellan- och högstadiet. Vi utgick från två material, dels Det är bara att googla av Filippa Mannerheim och Katarina Fast Ehrlén och dels Mediekompass Expert på medier.

Utifrån det funderade vi på ett upplägg där eleverna fick möjlighet att gå ordentligt på djupet i Wikipedia och Nationalencyklopedins nättjänst NE.se

På det hela taget hittade vi fler intressanta övningar och Mannerheims och Ehrléns material och flera i gruppen började starkt fundera på att trots investera i ett eget exemplar. Vi funderade också över möjligheten att ha den sortens material tillgängliga för oss skolbibliotekarier genom en mer central satsning.

Vill du gräva djupare i våra tankar från dagen? Här finns ett dokument med anteckningar.

Read More

Skolbiblioteksdiskussion i Växjö kommun

Den 29:e november träffades skolbibliotekarierna och skolledarna på Växjös grundskolor för att diskutera skolbibliotek. För att ge ett utgångsläge för dessa diskussioner presenterade skolbibliotekssamordarna en sammanställning av den enkätundersökning som gjordes under början av höstterminen.

Puzzle 3 - Willi Heidelbach (CC BY)
http://www.flickr.com/photos/wilhei/109403331

Diskussionerna skedde i grupper, främst indelade efter närhetsområde och utgick från tre områden.

Område 1: Hur kan skolbiblioteket i större utsträckning bidra till högre måluppfyllelse?

Precis som framkommit i enkäten tryckte många grupper på vikten av samarbete och samverkan. Detta konkretiseras mer i område 2 nedan, men många diskuterade möjligheter med ämnesövergripande arbetssätt där skolbibliotekarien är med i planeringsfasen.

En av grupperna var också inne på skolbibliotekens handlingsplaner och vikten av att dessa planer är kopplade till skolans styrdokument. Man talade också om behovet av att medvetandegöra för eleverna att flera professioner bidrar till deras lärande med olika sorters kompetens.

En av grupperna diskuterade fortbildning för pedagoger i skolbibliotekariens regi, exempelvis genom litteraturförmedling eller läsecirklar. Utvecklande av arbetet med lässtrategier togs upp, till exempel utifrån Att undervisa i läsförståelse av Barbro Westlund

Område 2a: Hur kan vi utveckla samarbetet skolbibliotekarier emellan?

Vikten av att träffas i flera olika sammanhang togs upp. Utöver de månatliga fredagsmötena finns tankar om mer regelbundna samarbetsdagar för skolbibliotekarierna i samband med lov eller studiedagar. Här kan tilläggas att skolbibliotekarierna redan ordnat en sådan samarbetsdag under höstlovet och att målsättningen är att ordna ännu fler. 

Något som tas upp är också ett tätare samarbete mellan skolbibliotekarier inom närhetsområdena. Möjligheter finns här att utveckla gemensamma arbetssätt mellan skolorna som med skolledares stöd kan leda till ökade utbyten mellan såväl pedagoger som elever på skolor inom respektive område.

Område 2b: Hur kan vi utveckla samarbetet mellan skolbibliotekarier och pedagoger?

Vikten av tid för gemensam planering och tid att formulera strategier trycktes på i många grupper. Dessutom lyftes tanken att utöver planering även ha ett tätare samarbete mellan skolbibliotekarie och pedagog vid genomförande och utvärdering.

En grupp diskuterade också enkätens indikation att vi inte alltid talar samma språk. Det skulle här kunna finnas vinster i samtal om vad vi egentligen menar med ord som källkritik, informationssökning och informationskompetens och hur vi skapar en samsyn kring vad begreppen betyder.

Man vill också involvera skolbibliotekarien i mer övergripande aktiviteter såsom Skapande skola eller IT-pedagogiken. Dessutom diskuterades ett djupare samarbete med speciallärare och specialpedagoger, exempelvis genom litteraturförmedling och läsgrupper mer specifikt till elever i behov av särskilt stöd. Motsvarande för internationell klass lyftes också.

En av grupperna diskuterade dessutom möjligheter för bibliotekarien att vid behov delta i teammöten som en del i arbetet med 1-16-årsperspektiv.

Område 3: Fortbildning

I en grupp tog man upp styrkan med gemensam fortbildning där både bibliotekarier och pedagoger medverkar och vikten av att ha delat intryck, perspektiv och upplevelser. Man vill också maximera möjligheterna till kollegialt lärande skolbiblitoekarier emellan.

Utvecklingsområden som uttrycktes i en av grupperna var fortbildning inom teknik och alternativa lärverktyg vilket också är de utvecklingsområden som framkom i enkätundersökning.

Man tog också upp att högstadiebibliotekarierna kan vinna på att jobba mer tillsammans och att man då behöver tid för att träffas mer specifikt i denna konstellation. Mer allmänt diskuterades också potentialen i att använda olika bibliotekariers specialistkompetenser och kunna erbjuda mer gränsöverskridande fortbildning där personalen på en skola kan få fortbildning av andra än den egna skolans bibliotekarier. Konkreta områden som togs upp var till exempel hur man kan arbeta läsfrämjande eller strategier för arbete med elever med annat modersmål än svenska.

Sammanfattningsvis

Samarbete. Det verkar vara nyckeln i allt vi gör. Så hur gör vi för att samarbeta tätare? Flera förslag finns ovan, men stort ansvar ligger på den enskilda skolbibliotekarien att söka upp och skapa samarbeten. Lika stort ansvar hittar vi dock hos skolledaren i att uppmuntra och främja sökandet efter dessa samarbeten, samt att stötta i att de faktiskt kommer till stånd och att ha höga förväntningar på den pedagogiska personalen att skolbibliotekarien är någon man förväntas samarbeta med.

Read More