Till skolbibliotekariernas senaste möte skulle vi alla ha läst kapitel två i boken Att undervisa i läsförståelse av Barbro Westlund.


På mötet hade vi sedan gruppdiskussioner. Detta är de reflektioner vi gjorde utifrån frågeställningen “Hur kan vi skolbibliotekarier dra nytta av de tre modellerna?

  • Det är lite knepigt att bli bekväm med att tänka högt. Hur mycket styr man eleverna? Viktigt att visa hur man tänker så att barnen inte tappar bort sig.
  • Vi vuxna behöver också öva, kan vi öva på varandra? Liknande kursen några av oss gick med Mary Ingemansson för några år sedan. Kan vi kanske göra detta på ett möte eller en samarbetsdag? Höstlovet kanske?
  • Det är viktigt att befästa hur man jobbar hos barnet, att prata om arbetssättet och inte begränsa sig med enbart materialet från En Läsande Klass utan använda modellerna och arbetssätten på andra texter och i andra sammanhang också. Viktigt att välja texter utifrån vad man jobbar med på skolan, snarare än att följa gången i En Läsande Klass-materialet.
  • Vad säger man om 10 år om en läsande klass?
  • Öjaby har haft pedagogiska diskussioner kring En Läsande Klass Lärarna var undrande i början, hur ska man få in det och hinna med? Redan efter första träffen kändes det bättre, plocka det du har användning av, hoppa i materialet som du vill - Se inte En Läsande Klass som ett projekt som varar ett år utan som ett arbetssätt och ett tänk som ska finnas med genomgående och på lång sikt.
  • De grafiska modellerna i kapitel åtta är väldigt bra att komplettera kapitel två med. De ger en konkrektisering. Vi gör redan mycket av detta, men nu har det fått ett namn. Vi tror att det är viktigt att testa olika modeller och ingångssätt eftersom barnen och klasserna är olika.