Och så fick vi av bara farten två bonustips från Sofi!
07 oktober, 2016
15 januari, 2016
En av tjänsterna var Hitta läromedel, som är en söktjänst för läromedel anpassade för elever med särskilda behov.
Stadsbidrag (SIS-medel)
Söka kurser
Efteråt diskuterade vi i grupper hur vi kan utveckla samverkan med Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Posted on fredag, januari 15, 2016 by Rebecca Borg
Karin gav oss några sista fantastiska bilderbokstips innan hon lämnar oss för Stadsbiblioteket.- Vi springer - Joar Tidberg och Sara Lundgren
- Löftet - Nicola Davies
- Just nu har vi varandra - Sara Bergmark Elfgren
- Nu är det sent - Emma Adbåge
- Kon som kunde klättra - Gemma Merino
Posted on fredag, januari 15, 2016 by Rebecca Borg
17 december, 2015
Barbro Westlunds Att undervisa i läsförståelse känner många till sedan tidigare, men nya böcker - Aktiv läskraft är på gång, och finns i dagsläget för 4-6 och för 7-9. Material för F-3 är på gång.
AHA-serien från Nypon förlag - faktaböcker för elever i behov av särskilt stöd, med handledning som utgår ifrån behov såsom neuropsykiatriska funktionshinder eller svenska som andraspråk.
Digitala intryck är en tidskrift med tips kring digitala verktyg i undervisningen, lite som våra erfarenhetsutbyten i tidskriftsform. Samtliga nummer finns på nätet
Skolverket har skrivit om arbetet med E-böcker på Sandsbro
Skrivarleken är en kortlek med inspiration för eget skrivande utifrån lässtrategier. Främst för mellanstadiet.
Lo Söllgård har också fyra kortlekar kring läsning och skrivning
Bokslukarklubben, Berätta för mig, Bokklubben, Skriv så hjärtat blöder, Skriv skriv skriv
Posted on torsdag, december 17, 2015 by Eric Haraldsson
07 augusti, 2015
Anna tipsade om följande titlar
Jagger Jagger, Frida Nilsson (Hcf)
Min brorsa heter Noa, Anna-Klara Tidholm (Hcf)
De glömda barnen, Anette Skåhlberg (Hcg)
Inte vatten värd, Ulrika Lidbo (uHc) (Slutsåld, finns på flera skolbibliotek)
En liten bok om Malin, Ylva Karlsson (Hcf) (Slutsåld, finns på flera skolbibliotek)
Posted on fredag, augusti 07, 2015 by Eric Haraldsson
27 mars, 2015
MIK
MIK för mig"MIK för mig är ett digitalt utbildningspaket i medie- och informationskunnighet (MIK). Utbildningen riktar sig till lärare, bibliotekarier samt elever på högstadiet och gymnasiet. Diskutera och reflektera med kollegor och elever kring hur det nya medielandskapet påverkar oss!"
Det finns tre olika utbildningspaket:
Skola/skolbibliotek
Elever
Folkbibliotek
MIK på 2 minuter
Film om det digitala samhället och MIK som kan användas som en introduktion och utgångspunkt för samtal med lärare och äldre elever.
Zick Zack - Sökrummet
Ett läromedel för åk 4-6 som fokuserar på informationssökning och källkritik. (kopieringsunderlag)
Orka plugga
Filmer från UR om studieteknik och hur man förstår kunskapskraven. Riktar sig till högstadiet/gymnasiet, men en del av det fungerar även för mellanstadiet.
Läsfrämjande arbete
Zick Zack - BoksamtalskortlekKort med frågor att använda när man diskuterar böcker. Bra frågor som går på djupet och fungerar till alla böcker.
Bokslukarklubben
Kreativa utmaningar - samtalskort, skrivövningskort och berättarkort
Posted on fredag, mars 27, 2015 by Eric Haraldsson
Rebecca på Högstorpskolan och Fagrabäckskolan berättade om hur hon arbetar med informationskompetens för åk 6-7.
Hon började med en inventering av klassens informationskompetens genom övningen "Sätt fingret på klassens källkunskap" från Det är bara att googla.
Hon fortsatte sedan med två olika presentationer som hon fått från föräldralediga skolbibliotekarien Emma, men som sedan byggts vidare på och anpassats.
I årskurs 6 använde Rebecca en Powerpoint och i årskurs 7 en Prezi.
Efter det fick eleverna applicera kunskaperna från genomgången i en uppgift som byggde på Mediekompass "Vad i medierna kan man lita på?" De fick använda en av Rebecca anpassad lathund och knöt den till tre olika webbsidor:
- Wolfgang Amadius Mozart
- Molly Sandéns blogg för Veckorevyn
- Cyklist fick böter för fortkörning, hos svt.se
Ett tips som framkom var också att använda Metros Viralgranskaren för att få färska uppslag kring arbete med källkritik.
Posted on fredag, mars 27, 2015 by Eric Haraldsson
19 februari, 2015
Opinionsbildning och yttrandefrihet
- utgå ifrån egna elevers ursprung för att lyfta fram politiska situationer
- banned boks
- arbete kring att lära sig uttrycka åsikter och lära sig bilda egen åsikt
- genus, demokrati och rasism
- bildmanipulering
- rättigheter och skyldigheter - ej säga vad som helst om skadar någon annan
- att kunna argumentera.
- skapa en tidning - hemliga tidningsklubben
- källkritik
Fristadsförfattare
- kan man boka fristadsförfattare
- brevväxla med fristadsförfattaren
- ordna aktiviteter med koppling till fristadsförfattarens hemland
- kan vara givande att lyssna på författaren när man pratar om demokrati och yttrandefrihet. (Tänker att det främst passar äldre elever, främst på grund av att författaren antagligen inte pratar svenska)
- Vad gör fristadsförfattaren? Har hen tid att träffa elever eller ska hen skriva hela tiden?
Skapa och skriva
Det fria ordet har anordnatskrivarkurser i samarbete med Stadsbiblioteket. Det kanske vi också kan göra. Eller kan vi jobba med kreativt berättande på andra sätt...
- digitalt skrivande
- stafettskrivning
- jobba med texter under elevens val-dagar för dem som verkligen vill!
- använda Det fria ordets kommande nätplats och publicera elevernas texter och verk där (utan risk för näthat men med större spridning än bara den egna klassen).
- olika uttryckssätt
- makerspace - samarbeta kring kreativt skapande
- skapande skola.
- samarbeta med slöjd och bild, ställa ut
Det litterära arvet
- vad är det litterära arvet?
- samarbete kring lokala författare - inte bara döda sådana
- hitta attraktiv metod att introducera lokala historiska författare
- samordna författarbesök
Lokalen
Det fria ordets hus är en fantastiskt fin lokal som vi får utnyttja nästan hur mycket vi vill. Vad skulle vi kunna göra där?- kan vara inspirerande för elever att komma till annan miljö.
- nätverksgrupperna.
- spela in författarpresentationer med elever i svenskan där
- hålla författarbesök i lokalerna
- främja samarbete mellan olika skolor genom att elever från olika skolor träffas i lokalerna
- kan man låna lokal och personal eller bara låna personalen och låta dem besöka skolorna när man pratar om yttrandefrihetsfrågor och eller ”bara” skrivande?
- bokcirklar, skrivarverkstäder, makerspace(s) och andra aktiviteter som man gör i mindre grupp.
- låna lokalerna för aktiviteter där man vill ha en historisk koppling. T.ex. om man pratar om första halvan av 1900-talet i historian eller svenskan.
Posted on torsdag, februari 19, 2015 by Rebecca Borg
12 februari, 2015
Självklart finns det inget entydigt snabbrecept på hur man bygger ett framgångsrikt skolbibliotek. Snarare är det så att receptet består till stor del av hur skolbiblioteket kan fungera på varje enskild skola. Det behöver anpassas efter skolans elever, skolans pedagogik, skolans lokaler och skolans personal, bara för att nämna några exempel.
Men någon slags gemensam nämnare måste det väl ändå finnas? En grundsyn kring vad vi gör som vi alla kan ställa oss bakom? Syftet med tvådagars Boot Camp var att gräva och söka efter den grundsynen. De första stegen mot ett skolbiblioteksmanifest för Växjö kommun.
Starbursting
- När?
- Hur?
- Varför?
- Vad?
- Vem?
Frågorna skulle inte besvaras, utan bara ställas.
Teach Meet
Stepladdering
Avslutande sammanfattning
Posted on torsdag, februari 12, 2015 by Eric Haraldsson
08 februari, 2015
Posted on söndag, februari 08, 2015 by Rebecca Borg
19 december, 2014
Som vuxen är det lätt att vara mer fokuserad på texten än på bilderna i en bilderbok. Eric trodde att han hade koll på boken när han skulle läsa den i årskurs ett, men snart började eleverna kommentera saker han inte lagt märke till. Saker i bilderna.
Redan på omslaget går det att två djur, en kanin och något som eleverna tyckte liknade en varg eller en hund. Dessutom hade Petit två färger på sin tröja. De nämnda djuren och färgerna återkom sedan i berättelsen, slugt invävda som färgläggning inuti Petits kontur. Detta, som Eric vid sin tysta läsning av boken avfärdat som "lite slarvigt ifyllda konturer" visade sig vara en nyckel som gav insikt i Petits inre och vem han var på varje sida.
Efter läsningen försökte man därför spinna vidare på illustrationens möjligheter, varför alla elever fick rita en egen illustration av sig själva och deras egna inre bra och dåliga sidor. Detta gjordes genom att dela ett papper i två delar, där dåliga sidor hamnade på den ena sidan och bra på den andra. Alla människor har både bra och dåliga personligheter och vilken som syns kan ändras från ögonblick till ögonblick.
Det är verkligen inte förrän vi samtalat om en bok som vi läst den på riktigt, och att läsa tillsammans med barn är bland det mest utvecklande som finns.
Posted on fredag, december 19, 2014 by Eric Haraldsson
18 december, 2014
Rut och Randi av Kicki Polleryd
Två tvillingar med olika sorters problematik. Rut är snabb och jätteaktiv, medan Randi är långsam och hamnar lätt i sin egen värld. Även lite fakta/eftertext i slutetAbbe 8 år och 43 dagar av Kicki Polleryd
Jippie! Jag har ADHD av Jessica Stigsdotter Axberg
Coolt med ADHD av Malin Roca Ahlgren
En kapitelbok för mellanstadiet. Vi får följa en flicka vardagen, sedan under utredning och diagnostisering. Först är det hårt att få en diagnos, men med alla anpassningar som nu kan göras blir flickans vardag snabbt bättre.Tänkt som stöd för barn, föräldrar och pedagoger
Johnny ingen aning! av Jonatan Brännström
Författaren skriver själv på författarcentrum”Johnny ingen aning!” är en hyllning till alla barn och unga som känner att de har hela alfabetet i sig och världens alla normer mot sig. Lika mycket är det ett försök att en bygga bro mellan Johnnys gelikar och alla andra barn och ungdomar.
Vem vill ha en vårta på näsan? av Emalill Frank
Om en flicka som vill bli häxa. Men då måste man vara bra på att skrivaq och läsa, eller? Kanske bättre att bli riddare ändå... En bilderbok, men med mycket text om dyslexi.Posted on torsdag, december 18, 2014 by Eric Haraldsson
05 december, 2014
Det viktiga är inte att lära eleverna ett speciellt system utan att lära dem att det finns system. Det viktiga är att man vet att när man kommer in på ett nytt ställe, vare sig det är en butik, ett muséum eller ett bibliotek ska man stanna upp och fundera vilket system som gäller där.
Anna på Furutåskolan har tagit fasta på detta och har i årskurs 3 tema Sortering.
Eleverna får till exempel sortera djur på tavlan på olika sätt. Vilka djur flyger, vilka gör det inte, Vad äter de olika djuren? Går det att sortera i stora och små? Var går gränsen?
Sedan får de skapa varsin paljettsamling där de definierar de olika grupperna av paljetter.
I fyran återkommer Anna sedan till att gå igenom det rådande systemet på just det bibliotek barnen brukar besöka - i detta fall SAB-systemet. Då gäller det att hitta boken med hjälp av signum.
Posted on fredag, december 05, 2014 by Rebecca Borg
Bobo i apskolan - Malte Persson och Mattias Adolfsson
I djungeln bor bonoboapan Bobo, som äntligen har blivit stor nog att börja i apskolan. Skolan är rolig tycker Bobo. Till exempel får man lära sig att det finns en bokstav som heter ”A”, att man måste räcka upp foten innan man pratar och att ett träd är lika många som en apa. Men snart vill Bobo lära sig om fler bokstäver och i skolan går det fasligt långsamt fram. ”Det lär vi oss kanske på högstadiet”, säger Bobos fröken när han frågar om bokstaven ”B”. Vad ska en liten nyfiken apa ta sig till då? Mot biblioteket!Läs mer på Bonnier Carlsens hemsida
Mördarens apa - Jacob Wegelius
Mördarens apa är en fristående fortsättning på den hyllade Legenden om Sally Jones från 2008.Historiens berättare är gorillan Sally Jones, maskinist på lastskutan Hudson Queen. Hon och hennes vän, sjömannen som kallas för Chiefen, är strandsatta i Lissabon. Där blir de inlurade i en smugglingsaffär som slutar illa. Hudson Queen går under och Chiefen blir oskyldigt dömd för mordet på den skugglike Alphonse Morro.
För Sally Jones börjar en lång och svår kamp, både för sin egen överlevnad och för att rentvå Chiefen.
Läs mer på Bonnier Carlsens hemsida
Hjärnpunka - Staffan Cederborg
Tolvåriga Leo är hopplöst kär i Isabella, världens absolut underbaraste tjej. Synd bara att Leo är så dålig på fotboll, och att han titt som tätt drabbas av total hjärnpunka.Läs mer på Opal bokförlags hemsida
Finns också på Smakprov
Och så har Prickiga Paula skrivit om den här
Posted on fredag, december 05, 2014 by Rebecca Borg
03 oktober, 2014
Här finns gruppernas anteckningar:
Litteraturförmedling
Författarinteraktion
Tematräffar
Posted on fredag, oktober 03, 2014 by Rebecca Borg
29 september, 2014
Årets bibliotek är inte ett bibliotek! Det är 24 bibliotek, 24 skolor i Växjö kommun, som har valt att satsa på sina skolbibliotek, som har valt att satsa på att bemanna sina skolbibliotek med fackutbildade bibliotekarier.
I torsdags stod vi, de 20 skolbibliotekarier som bemannar dessa 24 bibliotek, i DIK:s monter och var nervösa. För visst var det jämnt lopp ända till mållinjen, med tre lika bra verksamheter (ingen av dem ett fysiskt bibliotek). Och oj, så nervöst det var! Men vi gick i mål!
Nu när segerruset har lagt sig så funderar man ju såklart på vad det var som gjorde det. Och det är klart att en av anledningarna är att skolbibliotek är i ropet just nu. Det argumenteras kring skolbibliotek i ledare, debattartiklar och insändare över hela landet. Och i det ljuset är det inte så konstigt att det var en skolbiblioteksverksamhet som kammade hem segern. Men vad är det egentligen som gör skolbiblioteksverksamheten i just Växjö så bra? Det finns nog flera svar på det. Här är några.
- För det första. Växjö har satsat på sin skolbiblioteksverksamhet i 15 år. Långt innan det blev lagstadgat med skolbibliotek såg man i Växjö att det var viktigt. Det har gjort att vi har fått ett försprång jämfört med många andra kommuner i landet.
- För det andra. Växjös skolbibliotek har stöd från nämnd och förvaltning. Det finns förväntningar att varje skola ska ha ett skolbibliotek som är bemannat med fackutbildad bibliotekarie.
- För det tredje. Ett skolbibliotek i Växjö är inte en egen ö inom skolans väggar. Det är inte bara en lokal med böcker. Det är inte bara veckans boktips. Ett skolbibliotek i Växjö är pedagogisk verksamhet. Det är samarbete med pedagoger och utvecklingsarbete tillsammans med rektor. Ett skolbibliotek i Växjö är funktion snarare än rum.
- För det fjärde. Dela-med-sig-kultur! Vi berättar vad vi gör och varför vi gör det. Vi berättar det för skolledare, pedagoger och föräldrar, vi berättar det för nämnd och förvaltning, vi berättar det för varandra och vi berättar det för bibliotekarier, skolbibliotekarier, pedagoger och rektorer runt om i Sverige. Växjös skolbibliotek syns!
Följ oss också på våra nystartade Instagram- och Twitter-konton. Varje vecka får du veta mer om ett skolbibliotek och dess verksamhet, med start hos Sandra på Öjaby skolbibliotek.
/Rebecca Borg och Eric Haraldsson
Skolbibliotekssamordnare i Växjö kommun
Posted on måndag, september 29, 2014 by Rebecca Borg
24 september, 2014
Posted on onsdag, september 24, 2014 by Eric Haraldsson
På mötet hade vi sedan gruppdiskussioner. Detta är de reflektioner vi gjorde utifrån frågeställningen “Hur kan vi skolbibliotekarier dra nytta av de tre modellerna?
- Det är lite knepigt att bli bekväm med att tänka högt. Hur mycket styr man eleverna? Viktigt att visa hur man tänker så att barnen inte tappar bort sig.
- Vi vuxna behöver också öva, kan vi öva på varandra? Liknande kursen några av oss gick med Mary Ingemansson för några år sedan. Kan vi kanske göra detta på ett möte eller en samarbetsdag? Höstlovet kanske?
- Det är viktigt att befästa hur man jobbar hos barnet, att prata om arbetssättet och inte begränsa sig med enbart materialet från En Läsande Klass utan använda modellerna och arbetssätten på andra texter och i andra sammanhang också. Viktigt att välja texter utifrån vad man jobbar med på skolan, snarare än att följa gången i En Läsande Klass-materialet.
- Vad säger man om 10 år om en läsande klass?
- Öjaby har haft pedagogiska diskussioner kring En Läsande Klass Lärarna var undrande i början, hur ska man få in det och hinna med? Redan efter första träffen kändes det bättre, plocka det du har användning av, hoppa i materialet som du vill - Se inte En Läsande Klass som ett projekt som varar ett år utan som ett arbetssätt och ett tänk som ska finnas med genomgående och på lång sikt.
- De grafiska modellerna i kapitel åtta är väldigt bra att komplettera kapitel två med. De ger en konkrektisering. Vi gör redan mycket av detta, men nu har det fått ett namn. Vi tror att det är viktigt att testa olika modeller och ingångssätt eftersom barnen och klasserna är olika.
Posted on onsdag, september 24, 2014 by Rebecca Borg
23 september, 2014
Sandra upplägg är tänkt för en 100-minuterslektion men går utmärkt att stycka upp och göra vid flera olika tillfällen.
Hon började med att, inspirerad av Anne-Marie Körling, skriva tre ord från boken på tavlan. I det här fallet "Jordnötter", "Brus" och "Gnistrande". Eleverna fick sedan försöka skapa en mening som innehöll ett av orden. Nästan alla valde "jordnötter" vilket var intressant att diskutera. Därefter fick eleverna försöka få med först två av orden i samma mening och sedan alla tre. Eleverna ombads sedan att hålla koll under högläsningen på när och vilka sammanhang de tre orden dök upp i texten.
Arbetet fortsatte sedan med att analysera omslaget. Vad tror vi att boken kommer att handla om? Varför tror vi att den heter som den gör?
Boken handlar om apan Cesar, som ska ut i rymden och är övertygad om att han kommer bli en världsberömd rymdapa. En dag får Cesar ett mystiskt brev som uppmanar honom att ta med en varm tröja och att, framför allt, inte glömma jordnötterna! Cesar skickas ut i rymden och förlorar snart kontakten med jorden. Då knackar det plötsligt på dörren till raketen!
Här stannade Sandra i läsningen med eleverna för att låta dem själva försöka avsluta historien. Vem var det som knackade? Vad finns det för lösa trådar som vi kan använda som ledtrådar till vad som behöver finnas med i berättelsens avslutning? Vad var poängen med jordnötterna och tröjan?
Efter den rafflande och kanske något oväntade avslutningen på berättelsen ledde diskussionen i klassen in på andra sätt där djur utnyttjas av människor. Rymdhunden Lajka och djurförsök är sådant som samtalet lätt kan landa i.
Sandra har skrivit om boken i Sandras läslogg
Relaterat arbetssätt från Östra lugnet - Försöksdjuret
Sofi på Östra lugnets skola gjorde här ett instick kring ett arbetsmaterial kring djurförsök för årskurs 6 som hon utarbetat tillsammans med Emma på Högstorpskolan. Arbetet utgår från boken Försöksdjuret av Marianne Strand som handlar om en flicka vars mamma arbetar med djurförsök. Flickan blir kidnappad och boken problematiserar djurförsök och etiska dilemman. Vi fick också ta del av materialet:
Pedagogisk planering - Försöksdjuret
Djurförsök: Planering
Uppgifter till Försöksdjuret
Posted on tisdag, september 23, 2014 by Eric Haraldsson
24 augusti, 2014
På augustimötet delade Karin på Sandsbro skola med sig av sina erfarenheter kring Läshörnan. Vi fick en behövlig genomgång av hur Läshörnan fungerar inklusive dess fördelar och nackdelar samt beskrivning av de arbetssätt man använt.
För- och nackdelar
Någonting som Karin uppskattar och har använt mycket är bokhyllefunktionen. Den kan man använda för att spara på guldkornen för att inte tappa bort dem sedan. Det finns privata och publika listor - man kan till exempel göra en klasshylla med hjälp av de publika hyllorna. Hyllorna kompenserar till viss del den dåliga sökfunktionen i programmet.Fördelar med Läshörnan (överväger som helhet nackdelarna)
- tillgången till klass- och gruppläsningsböcker
- ingen kö
- finns stor mängd titlar - många nya
- bokhyllefunktionen
- färgmarkeringar
- sökfunktion i boken
- möjligheten att visa texten på tavlan så att eleverna kan följa med i texten
- textstorleken kan ändras
- lätttillgängligt
- ökat läsintresse hos läsovana
- ljudböcker
- bokmärken läggs in automatiskt
- bloggen - läshörnan
- bättre söksystem
- mer titlar för lågstadiet
- anpassat utbud för aktuellt stadium
- finns inte gemensamma bokmärken ännu - vill ha
- finns inte fiktiva sidnummer ännu - vill ha
- skulle vilja kunna lägga in instruktioner i texten
- inbyggd talsyntes vore bra
Arbetssätt
På Sandsbro skola har man kopplat läsningen till lässtrategierna från En läsande klass.Åk 3 - Rött hjärta blå fjäril - läraren läste högt, eleverna följde med i texten.
Åk 4 - Barnhemmet - eleverna läste ett visst antal kapitel tyst. Man ägnade sig också åt gemensam repetitionsläsning eftersom eleverna tyckte boken var svår.
Åk 5 - Genreläsning kärlek och fantasy - här använde man möjligheten att färgmarkera för att markera karaktärer, miljöer och handling som är typisk för just fantasy eller kärlek.
Åk 7 - Här använde man färgmarkeringarna för att markera svåra ord, miljöbeskrivningar, personbeskrivningar och citat man gilla, inte gillar eller inte förstår.
Posted on söndag, augusti 24, 2014 by Rebecca Borg







































