Textured Rainbokeh av JD Hancock (CC:BY)
Under februarimötet för skolbibliotekarierna var det Guns och Ljungfälleskolans tur att hålla i erfarenhetsutbytet. Gun berättade om särskoleverksamheten och hur skolbibliotekarien och skolbiblioteket kan anpassa verksamheten mot elevernas behov.

På Ljungfälleskolan finns två enheter, Petö och Språkenheten. Petö arbetar med konduktiv pedagogik med fokus på till exempel fysisk repetition och musik, medan språkenheten arbetar språkutvecklande med elever vars språk ser annorlunda ut mot vad de flesta av oss är vana vid.

Vi fick veta att en del av biblioteksverksamheten är att vänja eleverna vid att träffa andra vuxna än de är vana vid och att vistas i nya miljöer. Det kan ta lång tid innan eleverna känner sig bekväma och Gun berättade att det tagit en elev 2,5 år innan hen vågade in i biblioteket men att hen nu efter 5,5 år går dit själv utan problem.

Med de som klarar det fungerar det utmärkt med till exempel boksamtal ungefär som med andra elever, men med stor medvetenhet om individuella förutsättningar. Gun arbetar med strukturerade textsamtal som kan gå ut på att hitta svar i texten där ett är lite lättare att hitta, ett lite svårare och där ett kräver att eleven läser mellan raderna. Man har också högläsning med stopp ofta och frågan "Vad kommer att hända nu?" Det tar tid för många elever att komma längre än "Vet inte", men plötsligt lossnar det! Man jobbar även med informationssökning och att skriva ihop texter.

Vi var flera som såg likheter med och fick uppslag för arbetet med språksvaga elever, till exempel internationell klass och om det var något Gun lyckades förmedla extra bra så var det glädjen över att se utvecklingen hos eleverna.